Att prata med barnen
Att prata med sina barn om psykisk ohälsa är oerhört viktigt. Barnen förstår mer än vad man tror och det är viktigt att lyssna på deras frågor och tankar. Man behöver inte berätta allt men det är viktigt att man talar sanning så att barnen känner tillit. Och berättar på en nivå där barnen förstår.
För mig var det ibörjan tufft att prata med barnen, jag var rädd att dom skulle bli ledsna och skrämmas. Jag tror att de flesta känner så. Men min sambo pratade med dom och förklarade att mamma blir sjuk ibland. Att mitt liv är som en berg och dalbana. Dom förstår varför jag ibland mår dåligt och blir sängliggande. Självklart har dom haft sina funderigar och tyckt saker varit jobbiga men dom vet iallafall om att det är helt okej att fråga och prata. Ibland har dom varit ledsna eller haft svårt att sätta ord på sina känslor. En mamma är ju alltid en mamma, en person barnen ska kunna lita på och som man är rädd för att förlora.
Jag har varit så sjukt orolig över vad mina barn tycker och vad dom känner, därför har det varit extra viktigt att vara så tydlig som möjligt. Det är ju en viss ålderskillnad på mina barn så vi har fått ta det i omgångar för att dom ska förstå så mycket som möjligt. Jag har känt sån skuld över att ibland inte orka med. Jag har även varit rädd över att dom ska tro att det är deras fel och bli rädda för att fråga och visa känslor.
Jag besöker sjukhuset ofta och har tagit med mina barn dit för att visa vad jag gör och vad dom hjälper mig med. Att det inte är något farligt utan något som är bra. Det har varit uppskattat och dom har vågat fråga mer. För mig har mina besök hos min behandlare varit viktig, där får jag stöd om hur jag ska tackla vardagen
