Jag vaknar i en sal, på ett skuggigt sjukhus

När jag mår som sämst syns det inte alltid utanpå. Jag kan skratta och vara trevlig men också vara helt förstörd inombords. Ibland kan jag även ligga i soffan en hel dag, helt utmattad. Bara för att det inte alltid syns så betyder det inte att det är bra. Jag är dålig på att berätta för andra, istället håller jag det inom mig och sen exploderar som en bomb och då uppstår detta kaos. Jag var hemma själv när det hände. Fick ringa min sambo som skickade hit sin mamma direkt, mer minns jag inte. Ångesten tog över helt och jag skäms så mycket över att vara i behov av andra helt enkelt. Känner att dom har egna liv att leva och inte behöva "passa" mig hela tiden. Dom har ställt upp mycket på senaste tid och det är jag enormt tacksam för. 
 
Jag trodde verkligen att det var påväg att bli bättre, istället händer det här. Som det ser ut just nu så blir det ingen hemgång imorgon, men kanske permission. Jag hatar att vara borta från min familj (det gör väll alla) och jag hatar över att dom ska behöva leva med en mamma som är sjuk i perioder. Men jag kan inte ge upp nu, det är nu jag måste visa att jag klarar det här. Jag kommer aldrig bli helt återställd, kommer få leva med den här sjukdomen livet ut. Men det kan bli bättre bara jag får rätt redskap och kommer på hur jag ska hantera allt.
 
Min terapeut har gett mig som läxa att observera saker, tex här ligger det massa löv och nu lyfter jag på högerfot för att sen ta vänster osv. Jag har jobbat mycket med det här, gått igenom hela mitt rum och matsalen. Jag vet inte om det hjälper men det är lika bra att nöta på, tillslut kanske det ger något. 
 
Jag är så jävla arg på mig själv nu, känner att allt är självförvållat trots att det inte är det, jag kan helt enkelt inte kontrollera mina känslor ibland. Känner mig instängd här då jag varken får gå ut själv eller med personal. Jag skulle behöva en promenad men dom är rädda att jag sticker. Det skulle jag aldrig göra men. Nu när jag väl är här så måste jag ta emot all den hjälp jag kan få. Idag ska jag träffa läkaren här och prata lite om mediciner, har fått en del tips och eftersom mina inte verkar ge någon bra effekt kan det vara bättre att testa något nytt. Jag är redo att testa vad som helst, ska även fråga om ECT igen, sist blev jag inte godkänd men det är iallafall värt att testa. 
 
Jag kan inte göra något över min situation just nu mer än att gilla läget och försöka gör allt för att det ska bli bättre. Jag sover så jäkla dåligt om nätterna och somnar sent in på natten, trots insomnings tabletter. Behöver verkligen få sova mina timmar och här kan man ju alltid gå och vila på dagen iallafall.
Jag kanske får besök idag och det brukar hjälpa,  att få prata med en vän.
 
2018 | |
#1 - - Anonym:

Finns ♡

#2 - - Anonym:

Finns ♡ Petra

Upp