Emelie Forsberg

Jag sitter på akuten sedan ex antal timmar tillbaka. Började med extrem huvudvärk igår som inte gick över tills idag, och idag har jag även haft illamående, skakningar och stelhet i kroppen. Åkte först till närakuten där dom inte kunde hjälpa mig utan istället skicka mig vidare till SÖS. De flesta vet väll hur det kan vara på akuten, fullt med folk och kaos. Nu har jag iallafall kommit vidare till en lugnare sektion men väntar fortfarande på att få prata med en läkare. Mina litium halter är på tok för höga vilket har bidragit till att jag mår såhär. Så nu är det tack och hej till denna medicin, tänker inte gå med på att behöva må såhär igen. Jag vet inte om jag blir inlagd över natten eller hur dom tänkt. Har inte fått någon info alls och det är ingen som vet något. Skulle iallafall vara skönt om man fick en säng, nu får jag ligga på en bänk och försöka koppla av men det är svårt med denna huvudvärk. Äta kan jag inte heller göra för då kräks jag bara. Så sitter här, trött och hungrig. 

 

Jag hoppas jag kommer hem tills imorgon, har läkarbesök på onsdag som jag verkligen behöver gå på och missar jag den är det svårt att få en ny. Vi har en del medicinjusteringar att göra tror jag.

 

Fick avbruta skrivandet, precis när jag skulle fråga om det var långtid kvar tills det var min tur så kom dom. Fick göra ekg för att kolla så hjärtat inte blivit påverkat och nu är det bara att vänta igen. Förhoppningsvis skulle det gå fort sa han men kunde inte lova något. Jag vill mest veta om jag behöver stanna här eller om jag kan åka hem. Hatar att vara hemifrån, jag är en riktig hemmagris. Kan inte ens vara på semester i en vecka utan att längta hem. Sen att spendera sin tid på sjukhus är såklart ännu värre. Är så less på dom här lokalerna, alldeles kalla. Man blir ju ännu mer deprimerad över att se hur många det är som är sjuka. Fy! Nej nu hoppas jag att allt annat ser bra ut och att dom kan okeja mig så att jag får komma hem. 

 

Ska försöka fastna för någon ny serie på netflix så jag får tiden att gå lite. Snart känns det som att det blir alldeles för sent för att ens ta sig hem. Tågen går ju inte sådär jätteofta just nu. Hoppas att ni mår bättre än vad jag gör!