Sjukstuga

Så var det söndag igen men ledigheten fortsätter för barnen. Wilma fick ingen bra start på lovet, igårkväll drabbades hon av vattkoppor. Tycker så himla synd om henne, inte lätt att få det i så hög ålder heller. Nu väntar jag bara på att Gustaf och Alva ska få det. Lär bli roliga veckor.. Gustaf kom dessutom hem med feber idag så det känns verkligen som det kommer att blossa upp inatt. Dom hade sett fram emot att få följa med S till jobbet imorgon, men det kommer fler tillfällen. 
Just nu är der däremot full fart efter att alvedonen har kickat igång, så vi får vänta och se. 
 
Jag har slutat med typ all medicin, har endast ett fåtal kvar efter att läkaren rensat upp rejält. Det känns både bra och skrämmande. Jag går hela tiden och funderar på hur jag mår, "är jag påväg att bli sjuk?" "Varför känner jag såhär?" osv. Förhoppningsvis går det bra. Jag går på täta kontrollen på mottagningen för att följa upp. Minsta lilla känning på att jag mår sämre kommer göra att jag får börja igen. Det skulle vara så skönt att slippa alla dessa mediciner men samtidigt känns det lite som att, har jag ätit det här i 2 års tid och kanske inte varit i behov av just dom? Ska inte överanalysera allt nu men det är så himla lätt gjort. Hoppas på det bästa helt enkelt.
 
Imorgon är der dags för min mamma att besöka min psykolog, jag skulle följt med men om barnen blir sjuka så är det svårt att komma loss. Jag ser fram emot tills när allt är klart och få veta vad han kommit fram till, om vi är inne på samma spår. Det står alltid i min journal "Det är svårt att få en bild av Emelie genom hennes stora anteckningar i journalen". För ja, den är lång som tusan. Jag har funderat på att beställa ut allt bara för att se vad som faktiskt står i den. Går i stort alltid in och läser efter besök, det är så lätt att det blir missförstånd och då vill jag att det ska klaras upp direkt, vill inte att det ska stå något som inte stämmer. Tex den gången dom skrev att jag gick på droger.. Det togs dock inte bort men jag krävde att få göra om testerna och då visades det negativt. Jag vet att det kan bli fel men det är inte roligt alls. Det värsta var att läkaren i stort sätt skrek mig rätt upp i ansiktet om att jag skulle berätta vad jag tagit för något. Snacka om att vara oprofessionell.
 
På onsdag ska jag på påsklunch på Idun, vilket jag ser fram emot. Träffa vänner, äta gott och snacka skit. Kan inte bli mycket bättre. Eller ja, återigen, är barnen sjuka så ställs veckans planer in. Håller iallafall tummarna. Men det kan ändå vara skönt att få alla 3 avklarade på en gång. Så att dom små slipper få det i Wilmas ålder istället. Läst att det kan ta upp till 20 dagar innan det är bra igen, det är ju typ 1 månad :/ 
 
Nu är det alldeles strax dags för den minsta i huset att nattas. Hon har fått vara uppe lite längre idag eftersom hon sov middag rätt sent (hon brukar inte sova om dagarna), så hon visar inte en minsta tendens på att vara trött. Det brukar gå hyfsat fort ändå efter att vi läst och hon fått babbla av sig lite om dagen som varit. Jag är rätt trött så det blir troligen inte sent för mig heller, som vanligt. Brukar ligga och kolla på serier och somna till det. Såg klart den nya svenska serien på netflix igår och ja, jag gjorde världens tabbe, första avsnittet jag såg var tydligen det sista men jag kopplade aldrig till att det var det fram tills jag skulle se det sista igår och insåg att jag redan sett allt. Det var lite surt, men bra var den iallafall.
 
 
 
2019 | | En kommentar |
Upp