Young girl, just hold tight and soon you're gonna see your brighter day

Det som smärtar mig mest är att se alla runt omkring mig gå och oroa sig över mig hela tiden. Det gör ont helt enkelt att jag sårar dom genom att inte räcka till, det är så det känns iallafall. Jag försöker och försöker om och om igen. Ändå blir det så fel vissa gånger. Jag har gjort människor ledsna genom att göra dumma saker och jag har gjort människor arga genom att begå stora misstag. Det finns inget jag kan ändra på utan jag måste försöka leva i nuet och lära mig att hantera det. Jag fick höra idag att så länge man gråter visar det på att man fortfarande kämpar, trots att man känner sig sviken av livet. Även dom gångerna jag nästan gett upp så har jag kämpat emot. Sedan jag var 11 år har jag bråkat med mig själv. Jag var som starkast som nybliven 15års mamma, det kändes som om inget kunde stoppa mig. Men människor var elaka, rakt igenom, dom spotta mig i ansiktet. Idag hade jag aldrig klarat av att höra sånna ord, jag är känslig som bara den och hade brutit ihop totallt. Jag blir ledsen av att bråka med min sambo och tror direkt att han kommer lämna mig, nu har vi inga direkta bråk men när. Jag går direkt in i försvarsposition och katastroftankarna kommer direkt.
 
Nu har jag äntligen fått tid till DBT och jag ska få lära mig hur man hanterar dessa känslor och sig själv. Det kommer bli tufft men förhoppningsvis lärande. Jag har hört mycket bra om denna terapi, om människor som blivit helt hjälpta. Och jag hoppas verkligen att det kommer att hjälpa mig att komma i balans i livet. Det skulle vara så skönt att få må bra, på heltid. Sen kommer man såklart alltid att ha små dippar men så stora svängningar som jag har gör att livet blir svårt att hantera. Det drabbar inte bara mig utan hela min omgivning och det skulle vara så skönt att veta att dom kan slappna av när jag är ensam utan att behöva oroa sig över att jag ska göra något dumt. Hela livet skulle bli så mycket enklare för alla. Man kämpar tills man är blå i ansiktet, tar hjälp av nikotin, av mat, av receptbelagd medicin som får en att slippa känna.
 
Det känns samtidigt läskigt att vi ska gå in i mitt förflutna och gräva. Men samtidigt kommer det vara nödvändigt, jag kan inte gå vidare utan att få vissa saker uppklarade. Det ska jag för en gångs skull göra. Gå in på djupet. Fan vad läskigt! 
 
Inatt sov jag knappt någonting, vaknade klockan 2 och visste inte om jag levde längre eller om jag var död, så låg jag där och funderade. Massa tankar, snabba tankar. Vid 4 gick jag upp, tänkte börja baka bullar men då hade min sambo fått spel, hehe. Istället la jag mig på soffan och kolla på serier. Somnade om 1 timme efter att barnen åkt och sen var der dags att gå och fylla på dosetten 
 
Imorgon kommer Mickis hit, det ska bli så kul att träffa henne igen. Jobbigt när man bor så långt bort och inte kan träffas lite spontat sådär, men imorgon så.
 
En låt som går på repeat just nu är Melissa Horn - En helt vanlig dag. Den beskriver typ exakt hur mitt liv ser ut just nu. 
 
 
2018 | |
Upp