Vecka 32

Som ni kanske märkte så funkade inte min blogg igår, det gick inte att publicera den. Men nu funkar allt som det ska och inlägget jag skrev igår finns uppe.

Idag har jag varit hos barnmorskan, allt var bra, SF måttet låg på 31-32 och hjärtljuden på 140.
Hon var inte lika säker längre på hur Wilma låg, men hon har iallafall drygt en månad på att vända sig.
Det var svårt att veta hur hon låg då nästan alla kroppsdelar är lika stora vid den här tidpunkten.
Vi bokade även in nya tider och en lite längre tid då Andreas ska vara med. Då ska vi ha en "egen" föräldrautbildning, kolla på lite filmer och prata. Den 27 december klockan 13.00-17.00, rätt så lång tid alltså. På onsdag ska jag och Andreas iväg till huddinge på en förlossningsföreläsning (äntligen).

Idag är det den 27november och det betyder att det är exakt 2 månader kvar tills beräknad förlossning, helt sjukt. Kan inte fatta att tiden går så fort, att jag snart ska få se min Wilma i verkligheten. Det är inte många skolveckor kvar nu heller, vilket också känns konstigt. Jag kommer aldrig mer att gå i den klass jag nu går i och heller aldrig gå i den skolan jag går i. När jag bestämt mig för att börja plugga igen kommer allt se annorlunda ut. 2 månader kommer gå lika snabbt som blixten, det är snart äntligen min tur att träffa mitt barn. Jag längtar.   

Idag är det även  vecka 32.

Kroppen: Man kan lätt bli anfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir anfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.

Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 cm lång. Nu kontrollerar barnet själv sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. På pojkar kommer nu testiklarna ner i pungen från att ha varit i ljumsken. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Nu ska jag brodera lite på min fina älg som jag håller på med i syslöjden, haha. Ska ju få slutbetyg i slöjd så vill göra så bra som möjligt ifrån mig. Men de skulle inte sitta fel med en tupplur just nu.

Vecka 32 | | 13 kommentarer |
Upp